Som en följd av att företaget Siemens-Elema AB 2003/2004 lade ner sin verksamhet i Solna och Sundbyberg tog några tidigare anställda initiativ till att bilda en personalklubb. Den bärande idén var att skapa förutsättningar för att arbetskamraterna även fortsättningsvis skulle kunna träffas och delta i olika aktiviteter. Klubben skulle också bevara företagets historia. Så blev det också, och den 11 november 2004 bildades ELEMA-klubben. Man kunde då räkna in drygt 200 medlemmar. Den första styrelsen bestod av Christer Sommar som ordförande, Karin Skarnäs som kassör, Inger Holmström som sekreterare samt Roland Johansson och Helge Leiner som ordinarie ledamöter. Klubben fick under de första åren ett årligt bidrag från Siemens AB.
Höstfester och studiebesök
Styrelsen var införstådd med att om det skulle kunna samlas så många som möjligt vid ett och samma tillfälle så borde det vara en årlig höstfest i tillräckligt stor lokal. Valet föll på dåvarande Bällstabro värdshus i Sundbyberg. Så blev det, och många medlemmar kom för att träffa sina tidigare arbetskamrater, äta och dricka gott och ta en eller flera turer på dansgolvet till levande musik. Höstfesterna var efterlängtade, men tyvärr kunde de inte anordnas under de år som Sverige var drabbat av covidpandemin.
Men allt var inte bara ett festande – klubbstyrelsen ville annat också. Som exempel på arrangemang för att samla intresserade medlemmar anordnades flera studiebesök. Här kan nämnas besöken i de gamla arbetslokalerna i Stenhöga, studiecirkel i släktforskning, studiebesök på Käppala reningsverk på Lidingö, Görvälns vattenverk i Järfälla, besök på Stockholms stadsmuseum, Medicinhistoriska museet i Uppsala, Pressbyråns museum, Filmstaden i Råsunda, Olle Olssons hus i Hagalund, instruktion för hjärt-lungräddning, Pythagoras tidigare verkstad i Norrtälje, Rörstrands slott, Spårvägsmuseet samt St Jude Medical i Järfälla med dess pacemakertillverkning och -utveckling. Klubben anordnade även gökottor i Vasaparken och fågelskådning vid ett par tillfällen. För övrigt fick vi lyssna till intressanta föredrag i samband med årsmötena.
Klubbens avveckling
En organisation av den typ som ELEMA-klubben utgjorde kan fungera så länge det finns medlemmar. Men med tiden blir de av naturliga orsaker allt färre, och till slut kommer man fram till ett läge då organisationen bör avvecklas.
Så här såg medlemsutvecklingen ut: 2008 var vi 235 medlemmar, 2014: 179, 2018: 163, 2019: 138, 2021: 101, 2022: 96, 2023: 77. Klubben kom alltså till slut i ett läge att det borde fattas ett beslut om nedläggning.
Styrelsen föreslog på medlemsmötet i mars 2023 att ett beslut skulle tas om nedläggning. Det blev dock, med mycket knapp majoritet, beslutat att klubben skulle bestå även fortsättningsvis. Vid medlemsmötet i september 2023 togs dock ett enhälligt beslut om nedläggning under 2024. Klubbens kvarvarande likvida medel och samlingar beslöts att överföras till Sundbybergs museum. En expeditionsstyrelse utsågs att handlägga processen med avvecklingen.
Företagets historia
I en berättelse om de anställda i ett företag kan det kanske vara önskvärt att klubben även informerar något om företagets historik.
AB John Andersson startade sin verksamhet 1890. Företaget låg då etablerat på David Bagares gata 7 i Stockholm. 1898 ombildades det och gavs namnet AB John Andersson Elektrotekniska Byrå, och låg på den tiden vid Klarabergsgatan 58. Företaget tillverkade bland annat åskledare.
1902 var det dags för en ny ombildning och nytt namn. Det blev AB John Andersson Elektrotekniska Eftr.
1914 flyttade företaget till Sundbyberg med adressen Vasagatan 7.
1917 bildades företaget Järnhs El. AB och förlade sin verksamhet i en fastighet på Fabriksgatan 1 i Sundbyberg. Företaget hade god lönsamhet, varför man 1935 kunde flytta in i en egen fastighet på Industrivägen 23 i Hagalund/Solna.
1940 förvärvade Järnhs firman Universitets Instrumentmakeri, som hade sin verksamhet i Lund. Som en följd av det förvärvet kom vår kanske mest namnkunnige medarbetare, Dr Rune Elmqvist, till företaget.
1946 inkorporerades företaget ELEMA, Elektromedicinska Apparater. De hade en tysk försäljningsagentur som passade Järnhs inriktning. ELEMA hade startat sin verksamhet 1917 i Göteborg.
Ytterligare ett företag köptes av Järnhs, nämligen KIFA, alltså Kirurgiska Instrumentfabriksaktiebolaget, som hade startats 1911. Det hade ett operationsbord i sin produktkatalog men också kirurgiska instrument.
1952 var det dags för Järnhs att byta företagsnamn. Det blev ELEMA-JÄRNH-KIFA AB. Men det fanns flera företag som hade tillverkning inom det medicintekniska området.
Georg Schönander AB låg vid Sjöbjörnsvägen i Gröndal. Här tillverkades bland annat röntgenapparater, främst ett röntgenstativ för undersökning av skallar. Som komplement till det fanns en bladfilmväxlare med beteckningen AOT. Företaget hade dessutom ett eget glasblåseri för tillverkning av röntgenrör. Man gjorde också bländare som styrde röntgenstrålarna så att genomlysningsbilden blev lätt att tolka. Schönander hade startat sin fabrikation 1921. Man låg då på Kungsbroplan 3 i Stockholm, senare på Upplandsgatan 78.
1955 blev det dags att byta företagsnamn, vilket skrevs Elema-Schönander AB med Järnhs som tillverkningsbolag.
1958 implanterades den första pacemakern, konstruerad av Dr Rune Elmqvist.
1959 blev det tillfälle för ytterligare ett förvärv då Svenska Hörapparataktiebolaget införlivades i företagsgruppen. Det företaget hade bildats 1943 och låg då på Majorsgatan 17 i Stockholm, senare på Kungsgatan 29.
Den framgångsrika svenska företagsgruppen väckte intresse från tyska Siemens AG, som då hade en stor medicinteknisk tillverkning. 1959 köpte Siemens AG Elema-Schönander AB, som vid den här tiden hunnit bli milt sagt trångbodda. På Industrivägen 23 hade man vid flera tillfällen byggt både på och till den befintliga huskroppen. Det var därför nu hög tid att skaffa större lokaler, och det blev så att företaget köpte tomten Stenhöga vid gränsen mellan Solna och Sundbyberg.
1972 stod fastigheten färdig för inflyttning: ett kontorshus, en fabriksbyggnad och senare även ett automatiserat höglager. Den nya adressen blev Röntgenvägen 2 i Solna.
1994 såldes företagets pacemakerdivision till den amerikanska koncernen Pacesetter. Den till Järfälla lokaliserade pacemakertillverkningen och -utvecklingen gavs namnet Pacesetter AB. Kort därefter ändrades namnet till St Jude Medical AB. Det nu amerikanskt ägda företaget flyttade 1997 hela verksamheten till Veddesta. Ett nytt hus byggdes för produktion med renrum. År 2012 avslutade St Jude Medical all verksamhet i Veddesta.
En tid efter den försäljningen var det dags för nästa avknoppning, då Siemens-Elema 2003 sålde sin respiratorverksamhet till svenska Getingekoncernen. Nytt namn på den delen blev Maquet Critical Care.
År 2003 flyttade Siemens ut tillverkningen av röntgenapparater till Tyskland och Spanien. Kvar i Sverige blev nu inte mycket, varför omfattande personalneddragningar följde. I de flesta fall handlade det om avgångsvederlag. Känslan av besvikelse, ilska och sorg fanns förstås hos alla dem som förlorade sin anställning. Vi var nu vid tiden för bildandet av en kamratklubb – alltså den kommande ELEMA-klubben.
Många namnkunniga personer och engagerade medarbetare har passerat revy genom åren, ingen nämnd, ingen glömd. Traditionellt hade företaget ofta samarbete med läkare från de ledande sjukhusen i Sverige.
Produkter
Av de produkter som utvecklades och producerades kan nämnas:
Pacemakern. Den första pacemakern konstruerades och implanterades 1958. Över 3 miljoner hjärtpatienter världen över kan i dag leva ett bra liv tack vare pacemakern.
EKG- och EEG-apparater med de unika bläckstrålegalvanometrarna (Dr Rune Elmqvist). Företagets utveckling av mingografitekniken resulterade i direktskrivande elektrokardiografer med minst lika bra frekvensgång som de gamla fotografiska. Inom EKG-området utvecklades också mätsystem för användning vid hjärtkateterisering och vid övervakning.
Servoventilatorn. Det var en revolutionerande respirator som introducerade fler avancerade teknologier för intensivvård och anestesi. Servoventilatorerna kunde automatiskt anpassa sig till patientens egen andning, och man kunde dessutom ventilera små barn. Apparaten var till ovärderlig hjälp för att rädda livet på många patienter under covid-19-pandemin, som varade under perioden december 2019–april 2023.
Inom röntgenområdet kan nämnas bladfilmväxlaren AOT och det flexibla röntgenstativet Mimer, samt en enklare men mer flexibel konstruktion i röntgenapparaten Orbix, som huvudsakligen var avsedd för skelett och kom att bli standard på sjukhusens olycksfallsmottagningar. Då det gäller mobila röntgenapparater utvecklades den första batteridrivna mobila röntgenapparaten Mobil XR, helt baserad på högfrekvens och mikrodatorstyrning.
Elema-klubben avvecklades efter 20 år, 2024–2025
Klubbens bankkonto avslutades den 6 maj 2025. Den 5 juni 2025 meddelade Skatteverket att Elema-klubbens organisationsnummer avregistrerats enligt beslut på medlemsmötet.
Klubbens hemsida stängdes ner 2025-09-25. Materialet finns sparat som filer hos Sundbybergs museum. Även dokument och apparater finns lagrade på museet.