Träffar Sieverts första gången... |
|
År 1886 hölls i Stockholm en lantbruksutställning i samband med Det sextonde allmänna svenska lantbruksmötet. Det blev av avgörande betydelse för Nyberg för att han vid denna utställning träffade grosshandlaren Max Sievert, som drev maskinaffär och även sålde smörjolja av en för den tiden enastående kvalitet. De fattade intresse för varandra och Sievert åtog sig försäljningen av Nybergs blåslampa. Nyberg sökte intressera Sievert att med den fabriksverksamhet han planerade bosätta sig i Sundbyberg. När ägaren av Sundbybergs gård fick vetskap om detta, blev han verkligt angelägen att få Sievert till Sundbyberg och han erbjöd Nyberg provision ifall han kunde övertala Sievert att flytta sina affärer till Sundbyberg. Året därpå köpte Sievert två tomtområden intill järnvägslinjen, på båda sidor om Esplanaden. |
|
| Här startade Sievert en
hästskosömfabrik som dock inte gick så bra. Sievert startade då i stället AB Alpha och snart även sin trådfabrik, uppmanad till det av L. M. Ericson, till vilken han redan förut hade stora leveranser av i huvudsak från Tyskland inköpt spunnen tråd. Så började ett nytt industribygge, som först drevs inom Alphas lokaler och sedan inom för företagen skilda fabriker. Sievert fann snart att Nyberg arbetade under alldeles för primitiva förhållanden, och föreslog honom att flytta till en fabrikslokal som han skulle uppföra för honom på nuvarande Alphas fabriksområde. |
|
Ny
fabrik |
|
 |
Nyberg gick med på det och flyttade dit.
Men när han fann att Sievert ville ha ett finger med i fabrikationen
hyrde han sig två stycken två-rumslägenheter i en fastighet
inom kvarteret Tallbacken i hörnet av Tallgatan och
Prästgårdsgatan. |
Då hade lödlampstillverkningen tillbringat så mycket pengar att han kunde köpa en egen tomt i kvarteret Rökeriet. Där - i hörnet avRåstensgatan/Prästgårdsgatan - lät han bygga en egen fabrik ( som ännu 1966 användes, men till kontor). Han fick också utmärkta medarbetare, som förstod att driva fram förbättringar i alla avseenden, bland annat driftens mekanisering och ökade kapacitet. Duktiga medarbetare till all ära -men utan Sieverts medverkan hade Nyberg inte haft den framgång han nu hade. |
|
 |
För fotogenköken hade Nyberg inte
så stort intresse, men han ansåg att han kunde ta upp denna
tillverkning sedan Primus -den ursprungliga tillverkaren av fotogenkök-
börjat till verka blåslampor och på så sätt
trängt in på hans område. Det första fotogenköket fick namnet Viktoria och var mindre lyckat. Ett senare Svea-kök hade bättre framgång. |
Genom en f. d. försäljare hos Primus fick Nyberg en stor leverans till Ryssland. Tillverkningen av detta kök var snart uppe i 3.000 per vecka. Fabriken byggdes också ut efter hand. |
|
|
|
|
En eftermiddag i juni 1906 kallade Nyberg, som då hade fyra verkmästare, dessa ut i trädgården för samtal. Nyberg berättade då att Sievert hade framhållit för honom att han borde bilda aktiebolag och inte längre driva så stor rörelse som en personlig affär. Han hade därför beslutat att tillsammans med verkmästarna bilda aktiebolag. "Ja, men mästarn, vi har inga pengar att betala aktier med", invände de fyra. "Aktier får Ni av mej", genmälde Nyberg, och därmed var bolaget grundat. Nyberg belönade sedan arbetare som han särskilt uppskattade med en aktie då och då. När han år 1922 sålde fabriken till Sieverts var inte mindre än 26 arbetare och tjänstemän aktieägare med sammanlagt 69 aktier. Genom Nybergs generositet och i allmänhet hänsynsfulla uppträdande mot sitt folk vann han deras bevågenhet och de erfor tillfredsställelsen av att vara anställda i en fabrik med så gott anseende. Man kallade dem "Nybergs snobbar". Det krävdes också av alla att de skulle göra ett gott arbete. Fabriken svarade för deras skatter och föreningsavgifter. När de ville ha löneförbättringar kunde dessa genomföras utan stridigheter. Men Nyberg fann dock så småningom att han måste tillhöra Arbetsgivareföreningen och att det patriarkaliska hade sin begränsning. Nyberg ställde sig välvillig mot verkstadsklubben, som han närmast hade att underhandla med. Den goda samarbetsandan, som var rådande under Nybergs tid, blev kvar även sedan fabriken gick över till AB Max Sievert. Försäljningssumman var 1.200.000.—kronor vartill tydligen kom inlösen av 300.000.— kronor aktiekapital. Överlåtelsen blev gällande från den första februari år 1922. Fabriken var kvar i familjen Sieverts ägo till den första oktober 1964, då oljefirman Esso blev ägare av denna för Sundbyberg så betydelsefulla industri. |
|
| Tillbaka - 2/4 | Nästa sida - 4/4 |