Kan du höra ekot
av hovslag från
Rissneryttmästarens tid.?

I Rissne bor du i ett ovanligt fint och välplanerat bostadsområde. Relativt låga husgrupper med kringbyggda gårdar, samlade i lagom stora kvarter med väl tilltagen och trivsam utemiljö för båda barn och vuxna.

Kvarteret Vikingen i Rissne

Ett område där du som hyresgäst har stora möjligheter att påverka ditt boende. Men varför har alla namn på kvarter och vägar militär anknytning?

Troligen sista artellerisalvan i Rissne.
Husen i bakgrunden två av A1:s manskapskaserner.

Det beror på att Rissneområdet har gamla militära traditioner vilket man på det här sättet har velat påminna om. Redan för nära 300 år sedan indrogs Rissne gård till kronan för att bli boställe åt livkompaniets chef och för inte så länge sedan var Rissne under 14 år förläggningsområde för Svea artilleriregemente.

Vi ska här ge några kortfattade förklaringar till de militära namnen i Rissne så att du känner dig mera hemma i din nya miljö på gammal kronomark.

I kvarteret Kronohemmanet bodde översten som var ryttmästare ...

I maj 1692 indrogs Rissne gård till kronan. Det hände under Karl XI:s tid efter hans omorganisation av krigsmakten med bl a en stående "indelt" armé, där officerare och underofficerare bland annat fick kronohemman till boställen. Rissne gård ingick i löneförmånerna för chefen för livkompaniet, första kompaniet i det Kungliga Livregementet till häst.Han hade ryttmästares tjänsteställning. Nu var det emellertid så, att livregementschefen samtidigt var chef för livkompaniet. Han var därmed både överste och ryttmästare med alla inkomster och förmåner av båda befattningarna!

I sin egenskap av ryttmästare och livkompanichef disponerade han alltså Rissne gård, som då var ett miniatyrslott i två våningar. Under årens lopp förföll den alltmer och i mitten av 1800-talet var det tal om att riva den. Istället byggde man om mangårdsbyggnaden som då fick sitt nuvarande utseende.

Kvarteret Skvadronen borde kanske ha varit fyrkantigt!

När mycket folk är samlat brukar man säga att det har kommit en hel skvadron! Men en skvadron består egentligen inte av så många. Den är i själva verket kavalleriets minsta taktiska, stridande enhet. I en modern kavalleriskvadron ingår bara 100-200 man, fördelade på ryttarplutoner.

Ursprungligen var skvadronen enbart en stridande enhet, såväl inom infanteriet som kavalleriet. Kompani var då administrativ enhet. Under Gustav II Adolfs tid bestod t ex en infanteriskvadron av 400-500 man från 2-4 kompanier. Den motsvarade då en bataljon, en enhet som vid slutet av 1600-talet ersatte skvadronen inom infanterist.

En kavalleriskvadron brukade uppträda samlad i fyrkant på slagfältet. Ordet skvadron betyder också fyrkant och kommer från det italienska "squadrone" som är besläktat med "kvadrat" Egentligen borde alltså det sexkantiga kvarteret Skvadronen ha varit fyrkantigt! Kanske Skvadronsbacken också!

Kavallerivägen med hästkrafter i stället för hästar

Naturligtvis borde det ha varit kraftiga hästar istället för hästkraftiga bilar som trafikerat Kavallerivägen!

Ordet kavalleri kommer från det latinska "cavallus" häst, och det italienska ”cavalleria” som betecknar beridna soldater.

Gustav II Adolf införde en ny taktik för att öka kavalleriets slagkraft. Det stridssätt man tidigare använt sig av kallades karakollering. Led efter led av ryttare red då fram, avlossade sina vapen och vände sedan tillbaka för att ladda om. Gustav II Adolfs taktik var att tre led ryttare åt gången anföll under hård galopp samtidigt som de avlossade sina pistoler - och sedan fullföljde anfallet med blanka vapen, sabel eller värja .

Det svenska kavalleriet har vunnit många stora segrar och inte minst har Livregementet till häst utmärkt sig. Under sitt tidigare namn, Upplands ryttare, var det med om att slå ned Dackes uppror mot Gustav Vasa. Det deltog i det 25-åriga kriget mot Ryssland, i slaget vid Lützen och vid erövringen av Fredriksodde i Danmark 1657, tågade över Stora och Lilla Bält under Karl X Gustav och var med i slaget vid Lund 1676 under Nils Bielke.

Mässvägen som varken leder till mäss eller mässa!

Slår man upp ordet mäss i Bonniers konversationslexikon från 1926 får man följande förklaring: "sällskapslokal inom militärt etablissemang eller ombord å fartyg" Man får också veta att ordet kommer från det latinska "missum" det från köket skickade. Alla som har gjort militärtjänst vet att mäss finns för både officerare, underofficerare, underbefäl och manskap. Manskapsmässen brukar kallas marketenteriet eller "markan"

På mässarna förekommer servering av mat och dryck och försäljning av diverse förnödenheter. Därmed är man inne på två andra betydelser av ordet mässa: varumarknad, försäljning - Mässan i Älvsjö och Sollentuna-mässan är ett par exempel - och gudstjänst.

Lustigt nog har alla ordets tre betydelser samband med varandra. Gudstjänsten fick namnet mässa i 300-400-talets kristna församlingar. Den bestod då av två delar. På söndagsmorgonen var det skriftläsning, predikan och bön och då var även utomstående välkomna. På kvällen var det nattvardsfirande, men enbart för församlingsmedlemmarna.Gudstjänsten fick sitt namn av morgonsamlingens avslutningsord: "ite, missa est" - gå, uppbrottet är inne... "

Mäss och kristen mässa har alltså måltid som samband - och varumarknader brukade förr knytas till gudstjänster då mycket folk var samlat. Men Mässvägen i Rissne leder dig varken till mäss eller mässa - bara till den här historiska återblicken!

Eldsprutande drakar har gett namn åt kvarteret Dragonen

Dragoner var från början beridna infanterister. De stred alltid till fots och var beväpnade med infanterivapen.De använde alltså så hästen enbart som transportmedel för att snabbt kunna sätta in sina anfall ungefär som våra dagars infanterister använder cyklar!

Det var under senare hälften av 1500-talet man började med dragontrupper. Gustav II Adolf talar 1626 om "Tre Regimenter till häst, hvardera om 1000 ryttare och 200 Dragoner" - ryttare var det gamla namnet på kavallerister. Senare utvecklades dragonerna till att bli ett slags lätta kavallerister. De var från början beväpnade med gevär, pistol och sabel för strid på tre olika distansen.

Längre fram fick de ett särskilt dragongevär med kort pipa. Det ersattes 1894 av karbinen med 6,5 mm kaliber.

Vad betyder då ordet dragon, som kommer från det engelska "dragon" eller det italienska "dragone"? Jo, eldsprutande drake! Man kan ju undra varför beridna infanterister har fått ett sådant underligt namn. En förklaring kan vara att dragonerna långt tillbaka i tiden hade sina gevärskolvar dekorerade med drakar eller att någon tidig dragontrupp fört drakvimplar som stridstecken.

Se upp för trossklippare, kompani betjänter och officers - drängar på Trossvägen ...

Risken att du skulle möta den sortens figurer i Rissne-området var betydligt större på 1600- eller 1700-talet, än den är idag...

Då var "trossen" benämningen på hela den utrustning med transportfordon, hästar och personal som en armé måste ha med sig i krig. Trossens storlek bestämdes av "tågordningen" uppmarschens omfattning. Enligt tågordningen av den 20 april 1696 ingick i ett kavalleriregementes tross: 204 officersridhästar, 200 egna draghästar och 424 trossklippare, det vill säga hästar från rotebönderna, 33 kompanibetjänter, 157 officersdrängar och 200 trossdrängar, en för var femte ryttare. Utöver den reglementerade trossen kunde man medföra en särskild tross med t ex livsmedel.

Under årens lopp kom mängder av nya bestämmelser angående trossens storlek och beskaffenhet, tills man 1827 ersatte den med "truppträngen" som direkt ingick i de olika truppförbanden i fält. Den var uppdelad i en "stridsträng" för det aktuella behovet av främst ammunition och livsmedel och en "bagageträng" med all övrig utrustning. Dessutom fanns "Stora Trängen" uppsatt av i fredstid tillgängliga trängtrupper.

Ordet tross kommer från det latinska "trossa" som betyder knippa, paket och ordet träng från det franska "train-trainer" draga, släpa. Båda orden illustrerar alltså var sin del av verksamheten!

Kvarteret Artilleristen till minne av Svea artilleriregementets Rissneår

Karl Xl som bland annat skapade den stående "indelta" armén och flottstationen i Karlskrona satte också upp Kungliga artilleriregementet i Stockholm. Det var i slutet på 1600-talet. Regementet ägde bestånd ända till 1794, då det delades upp i fyra nya: Svea, Göta, Wendes och Finska artilleriregementena.

Svea artilleriregemente bestod då av 13 kompanier. 12 var förlagda i Stockholm och ett i Vaxholm med detachement i Gävle och på Frösön. Redan 1830 omorganiserades regementet. Kompanierna ersattes med 6 batterier om 8 kanoner samt 3 depåbatterier. Och även senare duggade organisationsförändringarna tätt. Under1893-1904 hette regementet Första Svea artilleriregemente. Andra Svea artilleriregemente låg i Uppsala. År 1901 upphörde Svea artilleriregemente att vara värvat. Samtidigt organiserades det om kraftigt.

Från en spridd förläggning på Ladugårdslandet började regementet 1876 flytta in i kaserner vid Valhallavägen, där det sedan fick sin förläggning till 1946, vissa delar ända till 1949. Då blev Rissne för fjorton år framåt förläggningsområde för Svea artilleriregemente, Al. Fortfarande finns tre kaserner kvar från den tiden plus Rissne gård som bla var officersmäss. År 1963 flyttade så det nu helt motoriserade regementet till Linköping och Tygförvaltningsskolan blev istället tillfällig hyresgäst.

Ordet artilleri är ursprungligen franskt och betyder krigsmaskin - "artillerist" som benämning på soldat vid artilleriförband användes första gången år 1749.

Kvarteret Batteriet har inbyggd slagkraft i namnet

Batteri är dels en beteckning för ett antal artilleripjäser - kanoner eller haubitsar dels för en hel eldenhet med pjäser och all personal, motorfordon, eventuella hästar och utrustning.

Före sekelskiftet 1900 ingick 6-8 pjäser i ett batteri men i samband med att man gick över till snabbskjutande artilleri 1897-1903 minskades antalet till fyra pjäser, i tyngre batterier dock endast två eller tre.Numera ingår åter sex pjäser i ett batteri.Tre batterier utgör en division, som är den taktiska enheten, eldenheten.

Beroende på pjäsernas storlek och användningsområde talar man om tunga och lätta batterier, kanon- och haubitsbatterier, fält-, bergs- och luftvärnsbatterier. Även transportsättet kan ge namn åt batterierna - hästanspända, klövjade, traktordragna, bilburna osv.

Ordet batteri är som så många andra krigiska ord lånat från franskan. Där heter det "batterie" som i sin tur kommer från verbet "battre", slå. Batteri är alltså ett ord med slagkraft!

Och Pjäsbacken är av god kaliber!

En pjäs är i militära sammanhang ett eldvapen med minst 2 cm kaliber. Kulsprutor är därför inga pjäser även om de ibland kallas för det. En pjäs hör definitivt till artilleriet.

Beroende på användningsområde indelas artilleripjäserna i land , artilleri-, luftvärns- och kustartilleripjäser, sjömans-eller fartygspjäser. Landartilleriets pjäser indelas i sin tur i infanteri- och pansarvärnspjäser, bergs- och fältpjäser.

Pjäsbacken i Rissne har ingen pjäs att ståta med men är av god kaliber och leder som sig bör till kvarteret Batteriet.Ordet pjäs har förstås fransk härstammning, ”piéce” och betyder stycke, som faktiskt det gamla svenska namnet på kanon. Det lever kvar i styckebruk, där man göt kanoner och i styckjunkare, högsta underofficersgrad inom artilleriet!

Idag rullar inga eldrör på Lavettvägen!

Pjäsbacken är en tvärgata till Lavettvägen. Det är som det ska. Pjäser och lavetter har alltid hört samman. Lavett är egentligen ett hjulfordon för transport av kanonens eldrör, medan lavettage utgör själva underlaget för pjäsen. Som sådant har det flera viktiga uppgifter. Det ska bära upp eldröret, ofta göra det möjligt att rikta in detta, ta upp rekylen vid skottlossningen och bidra till pjäsens stabilitet.

Ordet lavett kommer från franska "I'affût" som betyder stock, skaft.Den latinska motsvarigheten är "fustis" påk, stör.Av det framgår att lavetter en gång i tiden var gjorda av kraftiga trästockar.De tillverkades av "lavettmakare" som omnämns i militära handlingar redan 1672.

Underligt nog kallas på vissa håll en örfil för lavett! Kan det möjligen bero på att den som får Iavetten" uppfångar rekylen vid eldgivningen?

Kvarteret Divisionenhar fått namn av ett krigiska räknesätt

Division kommer från det latinska "divisio" delning. Det är också ett av våra fyra enkla räknesätt - och ett militärt, som betecknar en minsta del av något.

Inom utländska arméer är en division den minsta, av olika truppslag sammansatta enheten. Den består av 3-4 infanteribrigader eller regementen med stridsfordon, artilleri-, ingenjörs- och signalförband mm, allt som allt 10.000-20.000 man. I Sverige motsvaras en sådan division av en fördelning.

Vi har flera slag av divisioner, minsta delar, inom vår krigsmakt.I flygvapnet är en division 8-12 flygplan med stab och all personal som behövs.Inom flottan dels ett taktiskt förband som består av 3-6 örlogsfartyg, dels indelningen av ett örlogsfartygs besättning efter stridsuppgifternas art, stridsdivisioner. Inom artillerist är divisionen den minsta stridande enheten.

Redan paschan i Bender hade förstått vart Kasernvägen leder

År 1710 befann sig Karl Xll med sina karoliner i Turkiet. Han hade sitt högkvarter i Bender. I sin dagbok skrev en av karolinerna i december månad: "D. 8 ankom 5000 janitscharer (turkiska infanterister) hijt til Bender ock til wårt ståndh, hwarest paschan hade föruth låtet förfärdiga några stora hütter eller casserner"

Det är en av de äldsta kända svenska meningar, där ”kasern”ingår. Redan när den skrevs för över 270 år sedan hade ordet samma betydelse som idag - ett hus för längre tids förläggning av militärer. Kasern härstammar från det latinska "casa" som mycket riktigt betyder hus. Till oss har det kommit via det franska "caserne"

Ursprungligen fanns kaserner bara inom fästningar som bostad åt försvarsstyrkorna. Ännu i mitten på 1870-talet var här i Sverige endast de värvade trupperna förlagda i kasern. De indelta soldaterna fick nöja sig med tält, liksom de första årsklasserna värnpliktiga när indelningsverket avskaffats år 1901.

När kaserner sedan började byggas vid regementens blev de mycket olika. Det fanns inga regler för hur de skulle se ut. Först 1942 efter en militär byggnadsutredning blev de mera enhetligt byggda - med logement för sex man vardera mot tidigare för ända upp till 24 man!

Välbärgade Sigtunavikingar var markägare i Rissne!

I Sigtuna finns två runstenar från vikingatiden där namnet "risni" det vill säga Rissne, ingår i texten. Den ena berättar om Dyrver och den andra om Gunnar, två vikingar som båda ägde mark i "risni" Namnet tycks antyda att platsen var bevuxen med snår och ris och helt eller delvis omfluten av vatten - men tolkningen är inte helt säkerställd.

Men säkert är att vattnet på vikingatiden stod betydligt högre än nu och täckte stora delar av sundbybergsområdet, troligen också delar av Rissne. Det styrker tolkningen av namnet "risni" Det gör också de medeltida namnen på området, ”Risenö” eller "Risorna" längre fram ombildat till ”Risna” som förekommer i flera medeltida handlingar.

Hur det nu än är med tolkningen av det gamla namnet på vårt moderna bostadsområde, så ligger det väl en viss romantik i tanken att vi bor på mark som för över tusen år sedan ägdes av Dyrver eller Gunnar, två välbärgade vikingar i Sigtuna - 700 år innan livregementets och livkompaniets chef gjorde sin entré på kronohemmanet Rissne Gård!

Bengt Järbe